Our Blog

Projektet går ut på att utveckla den lokala lanthandeln i Önneköp till en komplett servicepunkt. Genom stöd av byborna och bygden vill vi skapa en driftform som gör att butiken blir hållbar miljömässigt, ekonomiskt och tidsmässigt, med fokus på utveckling av service, lokalproducerat och ekologiskt. Vi planerar inför detta göra en förstudie för att utforska behovet av att ha kvar lanthandeln som central punkt i utvecklingen av landsbygden, samt intresset av att skapa en annan typ av driftform. Detta kommer att göras med det lokala näringslivets och invånarnas involvering i framtagandet av metoden och skapandet av verktyget som kommer möjliggöra att ha kvar och utveckla lanthandeln till komplett servicepunkt.

Skapa medvetenhet kring betydelse av mötesplats och bevarad service på landsbygden

Att ha kvar servicepunkter och utveckla dom är avgörande för en bygds förmåga att hålla kvar sin befolkning och attrahera nya inflyttare. Att tillgången till service bidrar till invånarnas bekvämlighet är uppenbart. Därtill kommer sociala funktioner, bidrag till hälsotillståndet, näringslivets roll som arbetsgivare och affärspartner samt den symboliska betydelsen som signalerar till både lokalbefolkningen och andra människor att bygden lever.

Lanthandeln gör landsbygden levande och på så vis även mer attraktiv för familjer som söker sig bort från staden. Att hålla butiken öppen utgör ett av verktygen som hjälper att förhindra urbaniseringens framfart. Att ha en attraktiv lokal detaljhandel ökar även intresset för turism vilket i sin tur leder till ökade intäkter för näringsidkare och i förläggning hela byn. Men lanthandeln har också en sociologisk roll att spela i byns liv. Den stärker känslan av samhörighet och erbjuder en naturlig mötesplats för byborna, vilket i längden stärker byns identitet. (När Lanthandeln stänger av Jan Amcoff, Peter Möller och Erik Westholm, Institutet för Framtidsstudier 2009).

Värderingen av den lokala butiken innefattar inte heller bara den lokala varuförsörjningen utan även den sociala försörjningen vilket ibland inte vägs in i beslutet att handla externt. En kostnad som kan tillkomma på grund av att butiken läggs ner är ökat bilåkande som består av tidskostnad, driftskostnad och miljökostnad.

I en rapport från 2013 "Den Svenska lanthandeln - Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening av Hela Sverige Ska Leva 2013" vars syfte är att undersöka om det finns intresse för att starta intresseföreningar för att rädda lanthandlare var resultatet tydlig. Fler än åtta av tio vill att en intresseorganisation bildas, och fyra av tio kunde också tänka sig att vara engagerade i en sådan. Undersökningen visar också att många av Sveriges lanthandlare upplever betydande utmaningar och att insatser från olika håll krävs om inte fler av dem ska tvingas lägga ner dom kommande åren.

Även ägandefrågan kan ha betydelse både när det handlar om att få tillgång till kompetens och annat stöd, men också när det handlar om förankring på orten. Enligt rapporten har en ensam ägare svårare att ha tillgång till detta. Elinor Ostrom beskriver hur kollektivt ägande kan lösa problemet med de allmänna tillgångarnas tragedi (Ellingsen, 2009).

I intervjuerna från studien rapporteras det att alla respondenter höll med om att lanthandeln har en enormt stor betydelse för bygden och förstår hur den påverkar skola, dagis och invånarna där. Det var flera kunder (som svarade på enkäten och interjuver) som även nämnde att lanthandlaren tillför en stark gemenskap, tillgänglighet och samvaro för hela bygden.

anita-ullmann

So, what do you think ?